Welcome to Gaia! ::

(Det stavas Forbidden Siren.)

Har väl lirat de flesta av dom dära. Dock inte Clock Tower eller Resident Evil (bara spelat :4an vilket ja inte räknar som ett skräckspel).

För mig blir det Silent Hill som vinner. Alla timmar jag spenderat med alla dom 4:a spelen är nog oförglömliga. Lika så alla dom gångerna jag bara velat krypa ihop till en liten boll på golvet och gråta. ^_^ Silent Hill är myyys.

Vampire The Masquerade: Bloodlines är också väldigt bra. Stämningen är väldigt bra vilket gör att turen ner i kloakerna kanske inte känns lika fridfull du trodde den skulle bli. Eller att undersöka det övergivna huset på stranden. Det är inte alltid läskigt eftersom spelet har actionbaserade quests också, men väldigt ofta sitter man och håller andan.

Forbidden Siren, har jag bara spelat ettan. Försökte mig på tvåan men när jag insåg att dom nya inslagen i spelet nästan kändes ännu mera hardcore än ettan gav jag upp (kanske senare om jag hittar spelet begangnat kan jag ge det ett nytt försök). För ettan är ett riktigt hardcore skräckspel. Det är inte som Silent Hill som har lång livstid för att du spelar om hela storyn med vissa små ändringar för att få ett nytt slut. Nej, här tar det verkligen över 20h att ens klara hela spelet. Men efter det har jag inte petat på spelet själv. Men nog fan känner jag mig stolt att klarat det hela med minimal hjälp eftersom det inte fanns någon guide ute när jag köpte det så fastnade man blev det väldigt svårt.
Men spelet var helt klart bra...till en början. Just för i början var man lite vilsen i kontrollen, men när jag snart insett de bästa sätten att ta sig an Shibitos (slå dom när dom försöker klättra upp för en kant) eller hur man ska tajma slagen var det inte lika svårt att slå ner dom vilket gjorde att det blev lite mindre läskigt om man bara mötte en. Men helt klart det svåraste skräckspelen där ute. Tror du att du är hardcore men inte spelat detta, så testa dina gränser. Detta är ett sneak-ém-up horror spel typ. ^_^

Alone in the Dark har jag spelat, iaf 4:an (The New Nightmare). Men det var länge sen. Dock vill jag minnasatt jag hade ganska kul med spelet. Lagom 'mysigt' (läskigt) med en del nice inslag där du inte mer än gärna välkomnar ljuset av en glödlampa med öppna armar. Hoppade till ett par gånger men det är just ett sådant spel, ett 'hoppa till/shock' skräckspel. Jag ser fram emot nästa Alone in the Dark spel till next-gen konsolerna. Ser riktigt lovande ut. ^_^

Men förutom dessa har du glömt två andra spel. Nämligen...

Project Zero/Fatal Frame är en riktigt nice serie (dock bara spelat ettan och tvåan än så länge). Älskar att fota spöken (gillar kamera inslag i spel eftersom jag gillar att fota). Men förutom det är storyn duglig men det som gör spelet intressant är stämningen av att vandra runt i någon hemsökt del utav Japan där spökenas roll är den största. Att möta ett spöke blir inte som i Silent Hill där det oftast är "Oj, ett till sånt dära monster" utan här får du läsa om dom olika spökena som vandrar runt och där med vet du hur dom dött och varför dom går igen (många har blivit torterade i ritualer som inte alltid låter för roliga att ens läsa om). Testa detta om du vill testa ett lite nyare sätt att bekäma dina fiender på i skräckspel.

Haunting Grounds är också lite annorlunda. Medan Heather i Silent Hill 3 har sin Uzi, Jill i Resident Evil 2 har sitt raketgevär (heck do I know, chansar lite här) har stackars Fiona i Haunting Grounds...ingenting! Ok då, förutom sina enorma boobs har hon faktiskt en hund med sig. ^_^
Det hära spelet är kanske inte alltid lika läskigt man hoppats på, men det är en sjysst idé som tåls att jobba vidare på.
Istället för att möta dina fiender head-on så fyr du istället. Hela spelet blir en lek av kurragömma. Det finns bara en fiende som jagar runt dig i det gigantiska slottet Fiona hamnat i. När stämningsmusiken tystnar betyder det att fienden är i rummet intill och det är dags att fly. Du springer och springer ända tills du finner en säng eller liknande att gömma sig under. Dock om du gömmer dig på samma plats flera gånger lär sig fienden vart du är och finner dig. Lyckas du inte gömma dig i tid och blir slagen några gånger kan Fiona få panik och kontrollen blir svår. Hon rusar hej villt vad hon pallar och där med in i väggar och ramlar på golvet, och inom kort får hon en hjärtattack och faktiskt dör.
Men som tur är har Fiano en hund med sig. Den hära lilal jycken gälelr det att ta väl hand om och klappa så att han gillar dig. För när väl stunden är inne vill du inte att han ska ignorera din order. För genom enkla 'flipp' på högra analogen ger du ut kommandon som gör att han attackerar den som är efter dig och där med ger dig lite mera tid och försprång till att gömma sig.
Som sagt, inte alltid lika läskigt och stämningsfullt man kunde hoppats på. Men en kul idé bland allt skjutande vilket spelet överlever på. Jag hoppas att det kommer flera spel i samma anda fast med mera stämning och ett lika stort och vilseledande slott.

Oh fy vad jag är less på bugarna i Vampire Bloodline.
Jag är vid the Lagerbyggnaden som jag ska spränga. Ja typ kan ta mej in men jag vet inte vilken väg jag ska ta mej ut och jag har bara 2 min på mej crying

Jo men jag var med om en bug att jag jag stog still och inte kunde röra mej crying .. Men jag ska kolla igenom lite där så jag kan lära mej vägen ut smile .

Okej det spelet till GC har dok bara prövat på det nån gång det är ganska svårt. Jag fastnade ganska tidigt i spelet.

Jag körde FEAR online ett tag, fast jag sög... eller mitt lag... <.<;;

Jag har bara sett detta spel spelas, dvs att jag själv inte har försökt, men om jag skulle satsa på ett enda spel i denna genre, så skulle det vara denna. Tokmysigt med ett spel som har schysst story och inte enbart går ut på att slakta opersonliga monster.

Vet inte om det här hör till skräck spel men det är ganska mörkt ialla fall. Dungoen Siege.